Hur jag hanterar rädsla som medlem av "riskgruppen"
Många av er går nu igenom många obehagliga känslor i form av rädsla, osäkerhet, oro och ensamhet. Ni har ställts inför en situation som påverkar ert yrkesliv, ert umgänge med familj och vänner samt kanske även ert kärleksliv. Ni vet inte hur framtiden kommer se ut och ni känner er maktlösa att påverka er egen situation. Även jag har dessa känslor ibland men sen slog insikten mig: This ain't my first rodeo, jag har gjort det här förut! Och det jag lärde mig då har hjälpt mig enormt under den här situationen. Därför vill jag dela med mig om den upplevelsen.
Låt mig backa tillbaka bandet lite och ge en förklaring till varför jag tillhör riskgruppen. Jag har en sjukdom som heter Myalgisk Encefalomyelit (ME). För er som undrar mer om det kan läsa mitt inlägg "Nystart". Det är en neurologiskt autoimmun sjukdom. Jag pratar sällan om min sjukdom eftersom jag föredrar att fokusera på det positiva i mitt liv. Däremot pratar jag gärna om vad jag lärt mig av denna utmaning. Nu till det väsentliga. Vilka lärdomar från sjukdomen tar jag hjälp av nu för att hantera corona-situationen? Den första är mitt sätt att hantera rädsla.
Då jag fick min diagnos och dystra framtidsutsikter blev jag självklart livrädd. Det fanns gott om information om hur jag har ökad risk för cancer, hjärtproblem och hur stor del av patienter med min sjukdom tagit livet av sig p.g.a. svårt lidande. Behövde jag ha den informationen. Ja. Att ha kunskap om eventuella risker är en förutsättning för att kunna kontra med förebyggande åtgärder.
Men att gräva ner sig och fokusera för mycket på alla risker, dystra utgångar och statistik som skrämde slag på mig var inte till min fördel. Jag insåg att jag behövde hitta hälsosam balans mellan att konfrontera den dystra realiteten och att ge min energi och tid åt sådant som skänkte mig glädje och hopp. När vi går in i rädsla så sänks vårt immunförsvar och vi tappar förmågan att tänka logiskt och rationellt. Vi blir handlingsförlamade och låter andra ta beslut åt oss.
Behöver vi information om hur vi undviker smittspridning? Ja. Behöver vi flera gånger om dagen bli uppdaterade om exakt hur många fler människor som avlidit sen den senaste nyhetssändningen? I mina ögon nej! Fråga dig själv vilken information som ger dig mer kontroll över din hälsa och hjälper dig att förbättra dina förutsättningar att hålla dig friskt? Vilken information bidrar endast till rädsla och en känsla av hopplöshet?
Känn efter inom dig själv vad din gräns går för vad som är en lämplig dos av nyheter. När är det dags att stänga av rapport och istället sätta på din favoritmusik och dansa loss i vardagsrummet? Eller kanske gå ut i trädgården och plantera lite blommor i vårsolen. Eller göra en termos med kaffe och ta en cykeltur.Som medlem i riskgruppen så har jag valt att denna termin träna poledance hemma istället för min vanliga gruppträning. Jag springer inte runt på krogen och shoppingcenter. Jag tvättar händerna liksom hela Sveriges befolkning. Jag ser till att ta hand om mitt immunförsvar extra mycket med gröna juicer, gott om sömn, frisk luft och träning, mediterar för att minska stress och jag kollar på mycket komedi som får mig att skratta och må bra.
Jag saknar att kunna gå på träningen, jag saknar att få fira påsk med mina systerdöttrar, jag saknar att sitta på ett kafé med min bästa kompis och filosofera och jag saknar att ta ett glas vin med en snygging i en bar en fredagskväll. Med jag lever inte i rädsla. Jag kollar minimalt med nyheter och göder mitt välmående istället för min rädsla. Vi behöver var och en hitta vårt sätt att ge näring åt det som får oss att må bra genom denna tid.
"Life is not about waiting for the storm to pass. It's about learning to dance in the rain."
Relaterade inlägg: